Om "Klaras gåta" av Carl Johan Gardell (vars första kapitel du kan läsa här):

Tack för din bok Claras gåta. Jag är född i Eskelhem på Gotland och uppväxt på ett litet småbruk. Det har tagit mig tre veckor att läsa denna otroliga bok. Det är mycket jag känner igen men också mycket jag inte visste eller förstod. Som detta om bondekulturen och storbönderna. Jag vill med detta tackar dig för en fantastisk läsupplevelse och övrig information om Gotland. (Inger Johansson f. Nygren)

En fascinerande berättelse i brett perspektiv, det var en tid av enorma förändringar i världen, reflekterat i det gotländska samhället, i människors liv och attityder. Det personliga gör handlingen gripande, människor kommer till liv. Berättelsen är hårresande, skrämmer och roar. Är man uppväxt i Visby med rötter på Gotland känner man igen mycket. Claras gåta leder vägen till upplysning om dåtidens förhållanden på ön och ger större förståelse. Människor som inte har förmågan att hänga med i utvecklingen blir lätt destruktiva. (Cenita Fairbanks, Visby).

Det har varit en på så många sätt fascinerande läsning! Efterhand har dimension lagts till dimension. I början finns ju dels de suveräna bakgrundsteckningar, av Gotland och Gotland i världen, dels inblickarna, rätt in, i livet på en bondgård - här i en Gotlandssocken efter kriget. Till det kommer det som också blir en barndomsskildring, en barnets syn på vad som sker runt omkring. Efter hand blir det ju också en bred släktkrönika, men, inte med bara en familj vidgad bakåt, som så mycken släktforskning tenderar att bli, dvs bara en tunnelhistorik. Det blir i stället en krönika, en fresk, över socknen, en kartläggning av de nätverk som flera familjer bildar, tillsammans med vänner, klass- och arbetskamrater, myndighetspersoner med flera. Det är nog rätt ovanligt med en så bred skildring, ett slags socialhistoria. Och en generationsskildring blir det också efterhand, som ju jag, trots uppväxt i en annan - som det har tyckts, mindre dramatisk - miljö, kan känna igen mig i. (Ragnar Björk, Uppsala)

Jag har just läst ut din bok om Klaras gåta. Det var en hisnande historia om Dig, Din familj, Martebo, Gotland, Sverige, Världen....Med Dig själv som utgångspunkt har du fogat ring på ring till berättelsen. Martebo, som vi susat förbi så många gånger, har fått betydelse och innehåll för mig. Det känns nästan tomt att boken tog slut trots alla sidor. Ofta, när man läser böcker, kan man haka upp sig och bli störd av formuleringar, tillkrånglingar och att stilen inte stämmer med innehållet. Men ditt språk syns inte. Det är som en friskt porlande och ren fjällbäck. Klaras gåta är en fängslande självbiografi, en krönika över en gotländsk socken, en berättelse om Gotland och Sverige under de senaste hundra åren. Allt utrett och satt i sina sammanhang med historikerns noggranna vetenskaplighet. Och det har varit en storartad läsning! (Hans Fredin, Stenkyrka)

Har med stort intresse och god behållning läst dina böcker, men vill särskilt tacka dig för Klaras Gåta. Den väcker starka minnen hos mig, om min egen uppväxt på Gotland. Din bok beskriver, på ett bra sätt, hur den sociala strukturen, kulturen, ekonomin, för enskilda och företagare, utvecklades under åren från ca 50 - 70-talet. Har en mer expansiv utveckling, med så stora sociala och ekonomiska konsekvenser skett, under så kort tid, i andra landsdelar, än då på den gotländska landsbygden? Jag minns, som du beskriver, klassklyftorna - storböndernas status, jämfört med andra boende i socknen. Jag minns "tåvlingarna", drängarna och "utslussade" (kvinnor och män) från S:Olof. Deras plats i hierarkin, deras ekonomiska- och ovärdiga boende- och levnadsförhållanden. Beskrivningen, i boken, av arbets- och sysselsättningsmöjligheterna, för ungdomarna, har jag egen, och liknande, erfarenhet av. Jag uppskattar mycket dina beskrivningar av naturen och geografin på Gotland, samt kommunikation och färdmedel. ... Även hur samhällsekonomin och politiken fungerade och förändras, såväl nationellt som lokalt på Gotland, var värdefull läsning, för mig. Tack för boken!" (Lennart Lidqvist, Marieholmsbruk)